|
ENGLAND 051105-051117
Jag blev tillfrågad av Karin Thunander om jag hade möjlighet att följa med henne till England när hon skulle para Dana med Greenbrier Viper of Drakeshead "Viper". Eftersom det var första gången som Dana skulle paras visste Karin inte på vilket dygn.Vi tyckte att det var bra att vara där i tid, då vi kunde träna och titta på field trail i väntan på parning. Lördagen den 5/ 11 kl.06.30 skjutsade Bengt, Nian och mig till Falun för att ta tåget till centralen i S-Holm. Väl framme i huvudstaden med packning för 14 dagar och dessutom hund kom Karin för att möta oss och färden söder över började. 19.00 på lördag kväll (83 mil) var vi i Rödebyn i Danmark. Där checkade vi in på Dan Hotell nära färjan över till Puttgarden.Söndag morgon gick färjan till Puttgarden i Tyskland 8.45 och efter 45 minuter var vi där. Söndagen åkte vi genom Tyskland och in i Holland till Rotterdam och Europort för att kliva på ytterligare en färja, och den till England. Nu stod trippmätaren på 155 mil. Måndag morgon vaknade vi kl.06.00 dessutom en timme tidigare, eftersom det är kontinental tid. Vi gick ner och åt frukost och hade god tid på oss innan vi fick gå ner till hundarna på bildäck där de satt i en bur i kenneln på båten. Karin skulle passa på att lägga in lite telenr i mobilen som vi skulle komma att vara i behov av i England. Då fick vi besked om att nu kunde vi gå ner på bildäck. Karin plockade snabbt ihop sina saker och vi gick. Hundarna såg ut att haft det bra. Vi packade in hundar och packning i bilen för att åka av färjan i Hull. Nu gällde det, skulle det vara ok för mig och Nian att få komma in i England efter alla telesamtal till defra ( jordbruksverket i England) och Engelska ambassaden ang. chipning och rabies vac mm. mm. När vi kör av färjan skriker Karin "min telefon". Den låg kvar på båten i frukostmatsalen. Karin fixade med våra och hundarnas pass och jag fick tag på personal som tog mig upp på båten igen, men ingen telefon. Den var stulen. Nian höll inte på att komma iland, det var för lite nätt på tiden. Men defra godkännde det eftersom vi var på havet när tiden hade gått ut. Nu var vi här. Nu skulle vi åka upp till Durham där Peter Burton bor. Vi checkade in på puben 14.00 och efter en stund kom Peter. Vi följde med honom till Jack och Fran, där han har sina hundar.Karin bestämmde tid för blodprov hos Jack under tisdagen eftersom han är veterinär. Ej aktuellt inom 48 timmar fick vi besked om under tisdagen. Då åkte vi till Barbour Shop för att hamdla och vidare till Durham stad för att vara turister.En mycket vacker stad som man skulle kunnat sett mer av. Men just denna dag regnade det ganska friskt så det blev inställt. Onsdagen den 8/11 sken solen när vi vaknade vi gick upp på berget som fanns bakom där vi bodde för att träna lite med hundarna. På eftermiddagen skulle vi träffa Peter. Han tog oss med upp till sina jakt och träningsmarker för att gå på linje över betorna där fasanerna fanns. Han hade 1 cocker och 1 springer med för att stöta med.Nian tog sin första varma fasan där.Peter kom till våran pub även i kväll för att äta och prata med oss innan han skulle packa för att åka till Sverige och döma retrievermästerskapet den 12-13/11. Torsdag morgon gick vi åter till Jack för att ta blodprov och avmaska våra hundar inför hemfärd.NEJ ytterligare 48 timmar enl. Jack. Men eftersom inte Peter var kvar i Durham och John & Sandra Halstead Kennel Drakeshead väntade på oss åkte vi till Brinscall nära Preston där de bor.De tog väl emot oss, och vi kom fram till att vi skulle åka till Liverpool ( Ca 2 timmars resa) för att göra ett mer tillförlitligt blodprov. Så ok vi åkte. Svaret skulle komma under kvällen. Nu hade vi ju bara min mobil och täckningen var minimal. Nåväl vi fick besked att söndag ev måndag skulle bli bra. Men de ville att vi skulle komma en gång till och då på lördagen för att vara säker. Fredagen gick vi upp kl. 05.00 för att ta oss till Coventry där Sandra skulle starta med Viper.En av våra hundarna hade varit dålig i magen under natten i bilen . Så vi fick börja med att ta rätt på det innan vi åkte. 15 minuter före utsatt tid 09.00 var vi framme i Coventry för att lastas in i en vagn efter traktor tillsammans med startande.Denna dag var det en drive. Vi fick gå med John H som förklarade för oss en hel del tänkvärda saker.Vädret var nog typiskt engelskt denna dag. Det blåste och regnade så regnet kom från sidan inte uppifrån!!! Det gick inte så bra för Viper. Men han gjorde ett mkt. bra arbete så vi tyckte att domarna var lite petiga. Tillbaks till hotellet och äta och sova för att på lördagsmorgonen åter åka till Livepool. NUUU var det det snart dax. Hemma i Sverige gick RM så vi hade kontakt med Lena S för att höra hur det gått. Mors & Bengt B hade fått cert och Lena hade gått vidare mm. Toppenkul Parning söndag och måndag tyckte veterinären. På söndagen åkte vi till Halsteds vid 10.00 för att para. Efter parningen visade John lite med sina hundar hur han tränar. Han visadeockså ett halvsyskon till Nian & Dana efter deras pappa han var FTCH naturligtvis, och kallades Indiana. Vi åt lunch och pratade hund innan vi satte oss i bilen igen för att ta oss till Checkley där Sandra hade bokat in 2 nätter på ett typiskt Engelskt B&B. Måndag morgon tog vi oss ut till tävlingen som var en 2 dagarstävling med walk up.Tävlingarna började kl 09.00. Vi hade sådan tur att vi fick gå i linjen med de tävlande under hela dagen och kunde fråga domarna hur och varför de dömde som de gjorde. Gissa om det var lärorikt.Det var 21 st på linjen varav 4 st domare och 4 st startande. Resterande gick på sidan. Vi gick genom rosensnår, midjehöga ormbunkar, gräsåkrar, skördade majsfält och typiska andvatten. Det sköts änder, fasaner, rapphöns och en hel del kaniner som kom springande framför linjen. Dagen slutade vid 15.00 tiden då var det 8 st kvar till finalen på tisdagen. De två sista hundarna som åkte ut den dagen var Braidenvale Pioneer en "Brimson" och Nina Halsted med sin hane som både blev eaywipade.Efter dagen kom Halsteads till Snape farm som stället hette där vi bodde för att para ytterligare en gång.Det gick bra även denna gång. Tisdag morgon åkte vi för att titta på finalen som var färdig till lunch. Richard Hinks vann med en lugn och duktig tik. Så började vår resa hem mot Svedala. Första natten tillbringade vi på båten, denna gång var det inte lika mycket sjögång.Onsdagen tog vi oss genom Holland, Tyskland, Danmark för att komma till Mirjam i Bromölla vid 21.00 tiden på onsdag kväll efter 90 mil.Hon och hennes gäster väntade med god mat vin.Hemma hos Mirjam var det nämligen fullt hus fast inte Anders var hemme. Han hade åkt på Europacupen i Österike för att representera Sverige och slåss mot våran Bjarne & Tiril från Norge som även de var i Österike. Domarna från Retrievermästerskapet Burt Tylor & Peter Burton bodde hos Mirjam .Naturligvis blev det prat om RM innan vi stupade i säng.Jag på soffan i rummet och Karin inne hos Mirjam. Torsdag morgon tog vi ut Dacke och Harry för att se om det skulle kunna vara något för Nian innan vi fortsatte mot Stockholm. Bengt kom till Lidingö för att hämta mig vid 17.00 efter han varit och hämtat Mats. Nu hade vi åkt 500 mil. Karin hade kört hela vägen och jag hade inte varit rädd en enda gång fast det blev 2-3 varv i vissa rondeller när vi inte hittade eftersom det var jag som läste karta. Hundarna hade tur som hade varandra eftersom de fick sova i bilen mestadels av tiden. En mycket rolig och lärorik resa att REFLEKTERA efter. Så nu håller vi tummarna för Karin och Dana. TACK FÖR ATT JAG OCH NIAN FICK FÖLJA MED.
|
